Alltså ge mig lite medhåll här. Jag har fått höra av flera oberoende parter att jag är lik skådespelerskan Laura Linney. Så pass många gånger att ett minne nu vaknat till liv. Minnet av hur min kille, tidigt i vårt förhållande, berättade att han alltid varit väldigt förtjust i Laura Linney. Laura Linney kom alltså först! Sen flickvännen (jag) som tydligen är lik Laura Linney. Freaky!! (det är freakynessen ni ska hålla med om).
Jag å andra sidan, blev kär i min kille för att han är han, och inte för att hans familj har en fritös. För det fick jag veta bara för några veckor sedan.
Ovan ser ni ett försök till karaktärsbedrägeri. Något piggt i blicken och rosor på kinderna. Och man kan lätt tro att så ska vara fallet efter sju dagars isolering. Ett språng upp ur sängen, en törst efter interaktion, redo att sätta tänderna i arbetet som blivit liggande, och med nya idéer som fått gro i sin egen takt. Sanningen är något annat. Piggheten i ögonen är resultatet av flera års övning i snygghet framför spegeln, och rosorna på kinden heter Bourjois Blush i färgen Rose Amber. Influensaviruset har ätit upp allt utom kroppsfett, och har likt en trämask gnagt gångar i klumpen som kallas hjärna, där det enda som lämnats kvar är de mest primala funktionerna. Men hjärnan är som vi vet en magisk klump i konstant förändring. Nya delar förvärvar nya egenskaper. Men kanske till bekostnad av sina ursprungsfuktioner. Kanske kommer jag en dag kunna tycka nåt om nåt, men med konsekvensen att jag glömmer bort vad den där tryckande känslan över blåsan innebär. Och med en sådan regression når frågan om huruvida det blir soppa eller sallad till lunch existentiella proportioner, där beslut endast kan fattas om jag tillåts lägga mig ner och skrikgråta i Konsum-kön. Kön, fniss...
Jag utgår ifrån att ni alla sett avsnittet av Criminal Minds där en tokig kvinna som saknar sin barndoms dockor norpar tre kvinnor, injicerar dom med paralyserande medel, klär ut dom till dockor och har te-party. Precis så är det för mig just nu. Med den enda skillnaden att det är virus som injicerat mig med muskelavslappnande, och te och kakor är utbytta mot en TV inom synhåll men utom räckhåll, där tablån gått från coolt naturprogram till opera-buskis, och det enda jag kan göra är att långsamt låta tårarna rulla ner över mina kinder (som inte är porslinsrosiga utan knottriga och röda).
Ja, förkylningen har eskalerat, och jag har fallit in i ett gravt fall av Madickens mamma-sjukan. Svag röst, svaga knän, huvudvärk och besvikelse. Inte okej!
Just nu satsar jag på tre saker som lindrar syndromet:
Fladder i håret och solstrålar i nacken, ungefär så långt ifrån verkligheten jag kan komma just nu. Jag har drabbats av den styggaste förkylning som uppfunnits sen Dacke var länsman. Om jag inte förnekade vättar skulle jag tro att en liten, liten kille med strut på huvudet smugit sig in i mitt hem nattetid. Där har han tassat fram till min sida av sängen, hållt för min näsa tills jag öppnat munnen, och sedan lagt en besvärjelse på mina stämband. Jag låter ungefär som att jag ätit 60 skorpor, utan smör, och förvägrats vatten. Och så slem, frossa och värk på det. Ska det göras ska det göras ordentligt. Så nej, jag promenerar inte runt med ett leende på läpparna, utan snurrar runt svettig på ett smuligt lakan. Fy fasiken vad skönt det är att tycka synd om sig själv emellanåt!
Hela tiden cirkulerar det diverse utmaningar som man som bloggare ska fylla i. Skitbra när inspirationen tryter. Men är det verkligen en utmaning att fota sin kaffekopp, eller berätta hur gammal man var när man tog körkortet? Synonymer på ordet utmaning lyder bland annat uppfordran till kamp, inbjudan till strid och utmanande handling. Jag tror att det är bra att bli utmanad. Nej, jag tror att det är nödvändigt! Jag själv föredrar trygghet och kontinuitet då det är bekvämast, men de gånger jag ändå genomfört en utmaning har blodet brusat på ett tillfredsställande sätt. Och ryggen har blivit ännu ett snäpp rakare.
Men för att hitta dom här utmaningarna, de som får blodet att brusa, så måste man tänka. Syna sig själv. Vilket som regel är jobbigt. Obekvämt. Och i allra högsta grad osäkert. För våra egna utmaningar har ofta legat undantryckta så många år att vi kanske inte ens längre inser att de skulle tillföra oss något. Nämen vadå, jag har ju aldrig gillat att umgås med folk, så jag håller mig hemma isolerad så är allt så som det alltid varit.
Men pirret, det är ofta en bra indikator på en utmaning. Det där pirret som går som en stöt genom kroppen. Nej men inte kan väl jag? Jo, kanske jag kan. Livslång men hemlig dröm, eller bara lösryckta roligheter. Här kommer fem av mina utmaningar:
1. Såga ner ett träd med motorsåg. 2. Åka på semester, själv. 3. Informera potentiella arbetsgivare om hur bra jag är. 4. Ha färgglada strumpbyxor. 5. Ringa Ring P1.
Visst är det väl tråkigt att vi delar upp mode i dam- och herrkollektioner?! Även fast de två kategorierna numera lånar mer och mer från varandra är det fånigt att vi ska hålla dom åtskilda, vilket inte direkt uppmuntrar oss att bryta könsrollerna. Kläder är kläder. Som ibland är fula, och som emellanåt är fantastiska. Som Thom Brownes herrkollektion för hösten 2012. Det är proportionerna som kittlar ögat, som gör det traditionella till exceptionellt. Framtidens Jocks är här!
Såhär vill jag se ut 2012. Hela kollektionen hittar ni här.
Chula Jag vill inte fråga detta, bara säga; FY FAN vad snygg du är på bilden! Åh fy fan, tack!
Linda Blir alltid lika imponerad och inspirerad av både dig och din blogg inte minst eftersom du verkar vara en person som följer sina drömmar. Får du aldrig prestationsångest och om du får det hur hanterar du den? Min prestationsångest vet inga gränser! Ångesten handlar enbart om tid, och om pengar. Så på sätt och vis är det en lyxig prestationsångest. Jag vet precis vad jag vill göra, och idéerna tar aldrig slut. Det som sätter käppar i hjulet är att räkningarna måste betalas, vilket förutsätter ett hederligt dagjobb, vilket tar tid från det kreativa. Det är enbart därför jag suktar efter pengar, inte för att jag önskar konsumera, utan för att det skulle ge mig tid.
Malin Ahlin Om du fick välja att bli bästis med vem som helst, vem skulle du välja? Jag har alltid varit lite sugen på Maria Wetterstrand, och för ett halvår sedan skulle jag nog sagt henne. Dock skickade jag iväg en vänskansförfrågan på facebook som hon ignorerade, och efter det har mina känslor för henne svalnat. Idag skulle jag nog välja Eric Ripert. Han skulle kunna säga roliga saker med fransk brytning, och mata mig med amuse bouce.
Om du var tvungen att välja mellan att vara helt hårlös utan tillgång till löshår eller lurvig som en varulv utan tillgång till rakapparat, vad skulle du välja? Lurvig, alla gånger!
Anna.P Hur ser en näst intill perfekt helg ut? Med början på fre em & slut sent sent på söndag natt... Jag har fasta och väl utarbetade rutiner för helgerna. Fredag äter jag middag med familjen, och leker med Sirpa tills jag är så svettig att jag måste gå hem och duscha. Sen jobbar jag med roliga saker in till sena natten. Lördag blir det sovmorgon, sedan kreativt arbete fram till middagstid då vi beger oss till våra bästisar, Familjen Skryt. Där brukar det bli middag och dans. Söndag brukar jag se på amerikanska talk shows, och samtidigt jobba lite, och på kvällen har jag dejt med Samuel. Typ film och popcorn.
Lånetid Hur träffade du din pojke? Bara sådär på en trottoar (det där är nog första gången i hela mitt liv jag skrivit det ordet och det var jättekul! Prova!) eller efter en lång stalkingperiod från hans sida? Ni verkar passa som rumpan i byxan, och det är det inte alla som gör. Här kan man läsa om hur vi träffades. Trottoar, hihi.. Tråttoair. Trötarie.
Agnes Är du en frukostmänniska? Nej inte alls, jag äter bara frukost när jag bor på hotell. Då brukar jag kompensera, och äter gröt, smörgås och ägg.
Emma Vill du ha barn nån gång? Jag vet inte. Inte just nu i alla fall. Det är lite knepigt det där. Jag känner en stress att jag borde vilja ha barn, och är rädd att den önskan aldrig ska komma. Men den rädslan hänger nog mycket ihop med förväntningarna på mig som kvinna i ett parförhållande.
Vad är din huvudsakliga inkomst just nu? -Har du ett jobb utöver webshopen? Jag jobbar som verksamhetsutvecklare på ett studieförbund, just nu 80%, och i mars går jag ner till 60%. Webshoppen genererar ingen vinst i dagsläget.
Var gräver du upp alla fina vintageplagg? Lovar att inte försöka konkurrera med dig, hittar bara aldrig sånna fina grejer i Umeå. Uteslutande på nätet. Jag har inte tid att besöka fysiska affärer.
Får du bloggprestationsångest nån gång? Ja! Jag ser besöksstatestik som bekräftelse på att jag är bra, och bloggar jag inte på nån dag går besökarantalet förståeligt ner. Då blir jag stressad, och har tidigare försökt krysta fram något. Nu tränar jag på att invänta inspiration.
Vad jobbar Mulle med? Han jobbar som fotograf.
Em Jag undrar vad du arbetar med nu? Jag vet att du var lite orolig över framtiden där i novemberskiftet och postade ditt cv på Karins konstgrepp. Vad hände liksom? Jag fick förlängt! Just nu jobbar jag som sagt 80%, men jag har begärt att gå ner till 60% i mars, för att få mer tid till företaget.
Vad pratade du om när du hade ett uppträdande på planeringsdagarna på jobbet i höstas?! Se! Det finns några lösa trådar i ditt liv som jag gärna vill ha uppföljning på. Jag är antagligen en av dina trognaste, kanske mest konstgreppsmissbrukande läsare, och går in på din blogg ca 2 ggr/dagligen. Jag verkar behöva closure i vissa avseenden helt enkelt!! Haha, jag drev med firmans grundfrågor. Jag inser nu att det kanske var ett dåligt val om ambitionen var förstapris.
Märta Varför gillar du bältor så mycket? Har du alltid gjort det? Bältan är ett så konstigt djur. Tryne, klor svans och sköld. Det är nog därför jag gillar den. Och så verkar den så härligt egocentrisk, ingen hänsyn till sin omgivning, bökar där den känner för att böka.
Gillar du någon annan musik än sånn där black metal eller vad det är? Jag gillar all musik förutom framtidsjazz, manspop och flöjtmusik.
Sofie Vad hände med höjdpunkten i min och min killes vecka - horoskopet? Du är bäst. Horoskopet tog sjukt lång tid att göra, jag hann helt enkelt inte! Enda chansen att de kommer tillbaka är om Allers eller Året Runt hör av sig och vill betala för mina siande förmågor.
Kari Hva liker du best å spise? Halloumi, hummer, svamp, lök, brie, fiskpinnar, potatis, blomkål och sås.
Er du A- eller B-menneske? Det vet jag inte vad det innebär, men spontant vill jag säga A.
Hvor mange centimeter er du? 174 cm.
Har du noe livsmotto? "Det kan alltid bli sämre" och "No one makes me bleed my own blood!".
Du er utrolig fascinerende og fin! Og fantastisk vakker! Åh tack!!
hJan kan du inte berätta lite mer exakt vad du jobbar med? Vill du ha barn? Se frågorna längre upp!
Anonym Eftersom du heter Karin, din syster Mary och din bror Anders(?) misstänker jag att ni härstammar från (underbara) Dalarna???! Om inte för namnen så för att du ser ut som en zorn-kvinna!! (Komplinmang!!) Berätta hur det ligger till? Nej, jag är äkta västerbottning. Mina rötter återfinns i Örträsk och Örviken.
Nightingale Dear Karin, det här med tatueringar, har du någon ny på gång? Har du lust att ta kort på de du har och berätta om dem lite? Här finns mina tatueringar dokumenterade. Den enda som jag hunnit med efter det är den jag gjorde häromdagen, Béarnaise.
Känner igen ditt förhållande med Sirpa, då jag hade en liknande förälskelse i min systers dotter som är lite för härlig för att vara sann nästan. Det är fint att se din beundran och kärlek till Sirpa. Frågan jag har är: Hur redo eller inte redo är du för en egen? (Om frågan är för personlig, hoppa den) Nej då det är inte för personligt. Jag känner mig inte redo.
Du är en vildvittra Karin! Det är något bra. Tack!!
wenche Om du fick välja mellan att ha en bältas kropp och ditt huvud eller en bältas huvud och din kropp. Vad skulle du välja? Jag väljer min egen kropp med bältans huvud. Då har jag kvar mina pyssliga fingrar, men får nostryne!
Linda Jag undrar om du är svartsjuk? Om ja, hur hanterar du det? Om nej, aldrig aldrig någonsin? Och är mannen din det? Har ni pratat om svartsjuka? Ja, vi har pratat om svartsjuka, men ingen av oss lider av det. Kanske mer i början av förhållandet att vi var osäkra på varandra, men nu har allt fallit på plats, och vi känner oss båda säkra på relationen.
thefatandfurious Om du fick välja ett valfritt färdsätt att ta dig till jobbet varje morgon, vilket skulle det bli och varför? Häst vore coolt, men helst skulle jag välja nåt som tillät att jag kurade ihop mig till en boll och fick en extra powernap. Tex en vagn i guld-doublé.
Ellen Vilket djur skulle du helst vara om du inte vore en människa? Räv.
Vilket djur skulle du mest troligt vara om du inte vore en människa? Get.
Vad har du för strumpor på dig idag? Svarta, alltid svarta.
Hur var du som femtonåring? Gullig, och om man ska tro på bilden ovan, även lite skelögd.
JAEJan Snygg du är! Älskar hårfärgen. Ja, det stämmer!
Ungefär en gång i veckan brukar jag inventera våra djur, man vill ju helst inte att det ska gå överstyr. Eller jo förresten, man vill ju helst att det ska gå överstyr.
Katt. Vit, fluffig och gosgnällig.
Katt. Orange, trött och laglös.
Fiskar. Genomskinliga och intetsägande. Ja, det ska väl vara allt.
Nämen vänta, vad är det där? Bäst jag ställer in fokus på kameran.
Inlägg
