Alltså, folk som blir ställda och istället för att svara Jag vet inte säger Va?, och på riktigt låtsas att de inte hörde frågan samtidigt som blicken flackar i panik och man ser hur kugghjulen håller på att snurra ut ur huvudet. Det ser bara så fånigt ut, och jag brukar konsekvent vägra ställa frågan på nytt, och spänner bara blicken i personen i fråga och väntar ut dom.
Men det är ju ett elände. Att känna sig ställd, och uppleva att man måste köpa sig tid. Rökbomber och knytnävsslag kan förvilla och förhala, men seriöst, det finns bättre sätt. Jag har tre tips till ställda människor i relationsbråk, paneldebatter och presskonferenser.
1. Ska du köra på Va? så måste du vara konsekvent. Det räcker inte med ett Va?, utan du måste hålla fast vid det. Va, va, va, åh herregud jag hör inget. Gärna resa sig upp i panik och springa runt runt och samtidigt krafsa i öronen. Under tiden tänker du ut ett smart svar.
2. Vänd på steken. Kanske är det motparten som tappat hörseln. Rör på läpparna som att du pratar, och se självsäker ut. Det finns en chans att utfrågaren tror att hen själv tappat hörseln, och under tiden hinner du komma på en motreplik.
3. Istället för det spontana Va? måste du träna in denna frasen: DEN SOM SARE HAN VARE! Funkar alltid.
Inlägg
Haha, jag kör nästan alltid på "...va?" Obotligt!
SvaraRaderaOm jag inte genast erkänner att jag inte vet eller vill svara så brukar jag köra på en utökad variant av va:et: "Hur menar du nu...?" då kan man köpa sig lite tanketid medan den andra förklarar (den ofta enkla) frågan och sedan kan man svara: "Aaah, ja men nu förstår jag. Ursäkta mig, jag var bara lite tankspridd...". Ibland kan jag hitta på ytterligare en nödlögn över vad jag trodde personen syftade på. Coolt: Nej. Funkar: ibland.
SvaraRaderaAlternativ nummer 2 är ju klockrent!
SvaraRadera