Sommaren är en tid för spontana möten, impulsiva beslut och häftiga
förälskelser. Alla förtjänar vi att få känna pulsen gå upp, och att bli
sådär yra i huvudet. Själv har jag har inte hunnit med så många denna
sommar, och hoppas att den än inte är över. Lite mer ska vi väl hinna
med?
Dessertskålar, inköpta på Ålidhem Antik och Begagnat.
Loppis alltså. Få saker får mig att bli så nipprig som loppis. Förhoppningen
om att hitta något, pulsen som rusar när man gör det, och känslan av att
– det är du och jag. Vi hör ihop.
Assietter. Köpta på byaloppisen i Skeppsvik.
Eftersom att jag jobbat mest hela sommaren har jag varvat loppisbesöken med fynd på blocket och i butiker.
Gardiner. Inköpta hos Vindelälvorna.
Ja, jag älskar loppis. Har ni haft några sommarförälskelser?
/Jocke, Sommarvikarien
Inlägg
Både sommarförälskelse som inte kommer sluta lyckligt och ett loppis fynd, en skolplanch, som kommer vara en förälskelse resten av mitt liv har jag hunnit med.
SvaraRaderaLoppisfynd! En byrå för sjuttiofem pix och ett gäng stolar för tio kronor styck. De ska målas om och bli gula och röda. En människo-sommarförälskelse har jag också haft. Den sitter i, fast det var sex år sedan.
SvaraRadera:)
RaderaVilka fina glas! Jag har heller inte hunnit med så mycket loppis i sommar men jag hittade en ljuskrona som jag bara var tvungen att köpa, trots att jag inte har någonstans att ha den. Bild finns i mitt länkade namn.
SvaraRaderaJa, glasen är som små karameller. Bär- och chokladglass smakar särskilt bra i dessa.
RaderaNågot magiskt är det allt när det händer - när det säger "klick". Som du skrev så går det ju att packa ner loppisförälskelserna i väntan på att de ska passa in. Sämre går det ju ifall man försöker göra samma sak med människoförälskelserna.
Haha! Ja, tänk att packa ner en människoförälskelse i väntan på bättre tillfälle ...
Radera/Sofie
Jag har upptäckt att det är svårare att bli förälskad med stigande ålder. Nån annan som har denna erfarenhet? Saker,människor. Been there, done that. Eller kanske snarare...Bought that, done him. Det är lite sorgligt, men också ganska skönt. Sen när det väl händer, så är det ju liksom lite mer på riktigt.
SvaraRaderaSenaste prylen var en sminkväska i ålskin från Noa Noa En förälskelse som ännu varar. Men törs inte stoppa något smink i. Törs nätt och jämnt hålla i den.
Ibland blir jag förälskad i gamla hus. Men också länge sen nu.
Ofta händer det i skogen nuförtiden. Hur jag helt plötsligt kan finna mig stå och stirra på ett träd och inuti viska "hej älskling". (Eller säger jag det högt, ibland kollar folk...)En stark kärlek till sånt som växer. Ja, måste vara stigande ålder :)
Med män händer det så sällan. Att någon förtrollar mig. Ockuperar mina tankar. Senast var 2-3 år sedan. Inflygandes från Luleå av alla ställen. Och snabbt bort igen. Ibland tänker jag, att om man visste i förväg hur sällan man egentligen blir kär, så skulle man kanske ta bättre tillvara på det som är.
Fast hur gör man det?
Berätta mer om förälskelser, Jocke! Ämnet intresserar mig. Berusningen. Besattheten. Huvudet som går av.
Oj, vilket fint inlägg.
RaderaNär jag var tonåring var jag förälskad mest hela tiden. Som så många andra satt jag hemma och bläddrade i skolkatalogen och suckade mellan bladen. Men visst är det svårare att bli förälskad nu, hemskt mycket svårare. Vet själv inte varför. Lite bränd, lite rädd. Men det är kanske något annat också.
"Ibland tänker jag, att om man visste i förväg hur sällan man egentligen blir kär, så skulle man kanske ta bättre tillvara på det som är.
Fast hur gör man det?"
Här sa du något. Det här ska jag fundera mer på, och minnas.
Mer personlig än så här ska jag inte bli på www. Ämnet intresserar även mig, men det är inget som jag pratar om inför publik. Sommarloppisförälskelserna pratar jag däremot gärna hur mycket som helst om. :)
Vad glad jag blev för ditt svar!
RaderaNej, inte ska man bli personlig offentligt. Det är sällan en bra idé. Bara jag som tänker för mycket ibland.
Blev nyfiken o kikade in på din sida. Vilka fina resebilder och reportage. Kollade igenom sydamerikaserien. Vad fint du fotar och skriver!
Tack!
RaderaLustigt, kom precis hem från en loppis med riktigt fina pirr-i-magen-fynd, slår på datorn, loggar in på Karins konstgrepp och så detta inlägg... Hepp.
SvaraRaderaJa, huvva! Har precis skrivit lite om sommarens loppisfynd. Det är i (semi)Norrland det händer.
SvaraRaderaJag måste erkänna att jag är lite småförälskad i dig! Tummen upp för snygga vikarier som uppskattar loppisar och fina fynd!
SvaraRaderaÄlskar loppis med! Speciellt fina gamla kläder och har en dille på porslin. Samt böcker, det är nog mitt värsta galna samlande slash beroende.
SvaraRaderaJag känner att jag vill flytta till norrland efter det här inlägget.
SvaraRaderaJag har både blivit blixtförälskad i en turkos Bo Fajans-karott och lite smygförälskad i en taklampa från 50-talet. Båda fick följa med hem och förälskelsen verkar sitta i ett tag till!
SvaraRaderaHar älskar Karins blogg länge, men tyckt att det enda lilla som saknas vore lite mer loppis. Så tack för att du fyller den kvoten under vikarierandet! :)
SvaraRaderaÄr ganska insnöad på funkisgrönt glas så jag delar din kärlek till dessertskålarna.
Kul att det är fler än jag som känner pirret i magen. :)
SvaraRaderaÅååh! Assietterna! Precis såna assietter hade mormor till "fin-fikat". Många hemmagjorda tårtor och glass med cocktailfrukt har avnjutits på såna :)
SvaraRaderaPressglas (denna typ av glas gallas så) är ju hur fint som helst. Ganska lätt att hitta på loppis, och ofta inte så dyrt. Jag betalade 20kr för fyra stycken. Allt som fikas från dessa assietter känns som "fin-fika". :)
Radera