Förutom spontana sommarloppisförälskelser bjuder soliga dagar och
ljumma sommarnätter på både skrapsår och blåmärken utöver det vanliga.
Jag pratar om "sommarben”. Jag har nog inte haft skrapsår på händerna
sedan jag var sex-sju år och lärde mig cykla. Jag har alltid varit
väldigt försiktig. Var aldrig särskilt bra på att cykla på bakhjulet,
och moppen trimmade jag aldrig. Den här sommaren har jag däremot ramlat
två gånger. En sen natt på sparkcykel och en annan gång trillade jag när
jag lekte med Teres kids. Båda gångerna med
skrapsår som resultat. Deppigt? Nä, inte alls. Snarare uppfriskande. Jag
är ingen självplågare, men liksom många andra drar jag in sommarluften
med djupa andetag och tar lite större kliv än jag annars gör. Ibland
trillar jag, men det hör sommaren till att våga släppa loss.
/Jocke, Sommarvikarien
Inlägg
Jag tror att du är alla barns idol! Och min med förstås.
SvaraRaderaOj, tack.
RaderaJocke, hör nu på: jag tycker/vill/kräver att du ska starta en blogg du med. Anledning: du är för himlans bra. Sommarhälsningar från en till med sår på händerna (orsakade av slagsmål med nässlor, insekter och buskar när jag skulle plocka hallon, lite lagom action sådär:))
SvaraRaderaJa!! Jag skulle följa Jockes blogg!
RaderaJag håller med Lisa! (Ja, vi är två olika lisor här :)) Du fängslar mig lika mycket som Karin! Och berör. Precis som Karin. Skulle också så gärna läsa en blogg av dig!!
SvaraRaderaVad gäller att våga språnget; Jag håller med. Har senaste månaderna försökt utmana mig. Step out of the comfort zone som det heter på utrikiska. Sommaren inbjuder till det. Eftertanke och att våga nya steg. Utmana rädslor och kasta sig ut i det okända. Fastän hjärtat bultar av skräck. Bara i år har jag både lämnat ett förhållande och lämnat min trygga anställning. Jag darrar av rädsla. Som att förlora en identitet. Faktiskt att förlora en identitet. Ändå en inre vetskap om att jag gör rätt. Det känns fint. Om än ett stort läskigt svart hål har öppnat sig...
lisa och Lisa. Kul att ni gillar det jag skriver. Tror dock att hetsen över att hela tiden blogga och underhålla sig själv och läsarna skulle äta upp mig och min vardag. Det är något nytt att konversera så här med en anonym åhörarskara, och det är både spännande och lite läskigt. All cred till alla som har läsvärda bloggar. Det är mycket jobb med det.
SvaraRaderaOch JA, step out of the comfort zone! Det görs apokalyptiska filmer om att jorden ska gå under detta år. Min tolkning av Mayaindianernas profetia för 2012 är inte den att det är jordbävningar som för marken att rämna, utan att det är annat som gör att vi faller framstupa detta år. Lämnade ett långt förhållande i vintras, och jag är allt som oftast utan fast anställning (vikarierar, så jag har alltid jobb och kan försörja mig). Omvälvande på många sätt. Tror dock att det är viktigt att det fortfarande finns en comfort zone att återvända till. För mig är min lägenhet lite av min borg. Plus mina vänner såklart. Att hela tiden vandra runt bland nässlor med bultande hjärta kan lätt bli destruktivt. Men jag uppmanar alla till att ta ut stegen lite. :)
Jag förstår att din fina lägenhet är en trygghet. Engelsk fraktbåt och gul tvillinglampa att återvända till. Vänner och familj betyder mycket. En trygghet att falla tillbaks på kan också vara den inre vetskapen om vad som är rätt. Den som har vuxit sig starkare med åren. Vetskapen och integriteten som växte i samma takt. Som gjorde det omöjligt att välja det som var tryggt och fel. Och tvingade till att välja det som var läskigt och rätt. När det viner om öronen så finns också den.
SvaraRaderaSen får man inte underskatta ynnesten i att få gå sönder. Det kan vara det största som kan hända en människa. Kasta sig ut, falla till marken, återuppstå.
Ps. Snart är semestern slut. Då ska jag sluta lusa ner bloggen med ändlöst filosoferande :)
Jag vill tipsa Karin om en trevlig handduk jag såg på tradera. Har ju förstått att hon gillar ostbågar! :)
SvaraRaderahttp://www.tradera.com/badlakan-strand-handduk-med-cheez-doodles-ostbagar-motiv-auktion_160805_160643552
Jag hat skrapsår och blåmärken mest jämt. håller med om att sommaren verkligen är tiden som får en att släppa loss och ba gött. bra jobb som vik BTW.
SvaraRadera