Jag vaknade bitter. Sista dagen på semestern, varav halva ägnats åt förkylning. I ett försök att suga i oss det sista slängde jag guldväskan över axeln, och så åkte vi ut till byn.
I byn möttes vi av detta ockulta väsen.
Baronen!
Samuels föräldrar hade trädgårdsvisning, och vi tänkte att vi skulle kontrollera att folket skötte sig.
Snabbt fylldes trädgården med nyfikna.
Som tittade.
Frågade.
Och luktade.
Hej!
Vi höll oss mest i en dunge och tjuvkikade på folk.
Och smög oss sen ner till vattnet.
Jag parkerade mig på bryggan.
Medan Samuel svingade sig i.
På jakt efter...
...simpa! Det blir en smaskig middag! Så åkte vi hem.
Kom på att vi glömde simpan i sjön, och handlade till en halloumi-stroganoff och avokadosallad.
Och nu ligger den framme och räknar ner till klockan 08:00. Ångestgråt resten av dagen. Jag och gissningsvis 1/3 av Sveriges befolkning. Kollektiv ångest är lättare att hantera.
Inlägg
Du har min djupaste medkjensle. 1/3 av Noreg har òg angst. Heilt forferdeleg å fylle inn lange dagar utan sjølvstyr i almanakken! Men det må jo gå greit. God fyrste arbeidsdag Karin, om ikkje anna må jo folk bli glade for å sjå deg att.
SvaraRaderaSjälv har jag ångest över att jag INTE har ett jobb att gå tillbaka till i morgon. Skulle hellre ha din ångest, alla gånger.
SvaraRaderaJa, inte för att strö salt i "nu är smestern slut ångesten" men jag har avslutat min första vecka semster och har tre kvar - fast klart, jag var den som fanns på kansliet när alla andra bada fötterna i havet! Det känns alltid som att gå tillbaka till skolan när semestern är över ; )
SvaraRaderaMen gulleKarin.. Hoppas du får många fina sensommarkvällar och sensommarhelger! Lycka till imorgon!
SvaraRaderaTur att ni glämde simpan, den såg allt annat än god ut. Men jag skulle gärna vilja ha receptet på halloumistroganoffen. Pretty please!
SvaraRaderaSkönt att läsa ditt inlägg. Det dämpade faktiskt min ångest lite :)
SvaraRaderaKram från en som också börjar jobba idag.
Här har du ännu en trogen läsare som skulle bli superduperglad över halloumistroganoffrecept! Eller så skiter du i det och skriver något roligare. Då får jag gå hungrig, men kommer fortfarande vara glad och trogen.
SvaraRadera