Att vara en förebild förutsätter att du har en tydlig bild av hur en bra människa är. Det är ganska enkelt. Sen måste du tycka att den bilden är viktig. Och sen förmedlar du det.
När jag började skriva Karins Konstgrepp, innan jag hittat formen för min blogg, så framträdde en bra människa. En stereotypt bra människa. Ni vet, en sån som åker på spännande utflykter, har hög moral, lagar goda lasagner och är snygg även när hon rensar hårslem ur badrumsavloppet.
Varför blev det så? Ja, jag gissar det berodde på att jag såg mig omkring, såg vad som var framgångsrikt, och att jag ville sålla mig till den skaran. Men det föll sig inte naturligt, det krävde planering, ansträngning. Och är det nåt som skär i min kropp så är det onaturlig ansträngning. Typ som spinning. Och foundation på skogspromenaden. Så sakta sakta började jag rucka på bilden jag skapat. Ja, skapat. Lät emellanåt en dammtuss få vara med på bild. Både på riktigt och symboliskt. Och möttes av.. hurrarop!
Ja, det var ni som hejade på. Som fick mig att göra Konstgreppet till mitt och inte andras. Och fy fan så skönt det är att släppa den där tunga resväskan med vällagade lasagner, franska draman och uppsökandet av vinklar som får magen att se smal ut. Ni tyckte jag var bra ändå. Till slut trodde jag på det själv.
Att inse att halvdan inte alls är halvdan. Att man kan vara precis lagom bra! Och att man bestämmer själv vart på skalan man ligger.
Jag har sällan alla svaren. Jag är sjukt lat när uppgiften är tråkig. Jag ser hellre Jerry Springer än SVT Dokumentär. Jag har lurviga ben och perfekt eyeliner. Jag letar hellre pormaskar på min killes rygg än skuttar hand i hand på en sommaräng. Jag är skitbra på Flora & Fauna men skulle inte kunna räkna upp Afrikas länder även om jag fick en miljon. Jag är hellre hemma än på fest. Ibland är jag skitsnygg, ibland är jag illaluktande. Jag äter hellre fiskbullar än ostron. Jag har nån typ av gegg i badrumshörnen. Kanske att jag tar bort det nästa vecka, kanske inte.
Inlägg
<3
SvaraRaderaAmen! Tack och lov för dig Karin, du gör det här så mycket skojigare och är en enorm inspirationskälla (obs! inte ironi om det låter som det). Utan att bli för sentimental/patetisk (valfritt adjektiv där) vill jag säga att det är en ära att få vara med och följa små bitar ur ditt liv.
SvaraRaderaDu är fantastisk Karin! Jeeejjjjjjj
SvaraRaderaJag älskar dig. (På ett väldigt creepy vis! ;) )
SvaraRaderaDin blogg är precis som en blogg bör vara. Ärlig, öppen och skitrolig!
SvaraRaderaDitt högra ringfinger ser väldigt kort ut på bilden! Berätta gärna lite om vad som hänt med det. Var det en bälta som tuggade på det, en som gillade enhörningar?
SvaraRaderaDu är en fantastisk människa, med eller utan gegg i badrumshörnen!
SvaraRaderaOch det är så himla bra att du är på riktigt för man blir så trött och får sån prestationsångest av alla som är perfekta. Sen får man lite prestationsångest av att du är så sjukt kreativ och bra ändå förstås, men det känns mera som inspiration än ångest faktiskt.
SvaraRaderaUnderbart, tack för att du finns och delar med dig av det verkliga livet. Det som vi alla lever men få delar med sig av. Det är uppfriskande och får i alla fall mig att må bättre än att läsa alla "perfekta, vita, nystrukna, märkesliv".
SvaraRaderaTack!
Det är exakt därför jag stannat kvar vid din blogg, och utan att få prestationsångest över hela mitt liv och vem jag är. Det är precis därför. Jag testade också att blogga under en period. Jag försökte imitera snarare än göra eget. Jag lyckades ganska bra, jag såg att jag också kunde göra det där. Men det kändes aldrig rätt. Bara fånigt. Och till slut började jag skoja om fulhet och tog vackra bilder på banal mat. Det blev nästan mera framgångsrikt, så som du beskriver. Sedan att jag tröttnade på alltihop är en annan historia. Jag vill bara säga, eller nej, utropa ett hurra ända ner från tårna. Du var med mig genom hela färden. En sak som du skrev en gång har dröjt sig kvar; "jag älskar allt som är fint men skulle dö utan sånt som är fult". Ja, ungefär så. Det bär jag med mig när jag känner mig misslyckad över att jag aldrig åker på några spännande båtturer och dricker champagne mitt i veckan, inte har ett eget lantställe eller hundra vänner som alla är vackra och kan hantera alkohol.
SvaraRaderaDu är i mina ögon helt normal - precis som mig.. fast du använder ett korrekt och bra språk.. Trots gegga och Jerry. ;)
SvaraRaderaJag älskar dig för det!
SvaraRadera(Alltså jag inser ju att man inte kan säga att man älskar någon hur som helst, inte här i Sverige iaf, men jag vill verkligen säga det.)
<3 <3 <3
SvaraRaderaI LOVE YOU! You seriously rock and just that sort of honesty will keep you going for longer- because all of these "constructed" "staged" crap is shallow, soon people will see through it! You keep being real! You make me feel good about myself... and plus you're entertaining :)
SvaraRaderaAnna Banana
Du er så otroligt underbar Karin !!! :)
SvaraRaderaDu är grym, precis så som du är! Din ärlighet peppar som tuusan!
SvaraRaderaåh så kick ass du är, det är därför du är otroligt inspirerande och häftig såsom jag och många tycker!
SvaraRadera..och det är precis därför vi tycker du är bäst!
SvaraRaderaTog mig visst friheten att tala för oss alla där ser jag, JAG tycker i alla fall att det är därför som du är bäst!
Bästa, bästa, bästa Karin! Så bra du säger det och så fin du är. Jag blev glad ända in i mitt innersta hjärtknyckelskrymsle. En stor kram från mig!
SvaraRaderaSkönaste bloggen av just den anledningen :)
SvaraRaderaDu är bäst. Jag menar det. Ännu en gång har du fått mig att tro mer på mig själv.
SvaraRaderaden mest klockrena bloggen i hela bloggosfären, förgyller vardagen med skratt :)
SvaraRaderaJamen det är ju det där som är så himla bra med din blogg! Jag håller med varenda person som kommenterat här ovan hur bra din blogg är! Du är typiskt en sån där som man skulle vilja vara kompis med; sitta och pyssla med en hel kväll, glo på film och peta näsan utan att bry sig om det ser äckligt ut och dricka te i soffan och prata om sådär jättekonstiga saker - som exempelvis frågeställningen "kan fiskar gäspa?"!
SvaraRaderaDet är den känslan jag har fått av din blogg iaf, och det är det som gör att jag fortfarande läser den! :)
Hurra! :)
SvaraRaderaDu är BÄST Karin!
SvaraRaderaHaha! Jag hittade hit via en länk hos Underbara Clara och råkade dina nyinköpta och nyihjälhavda krukväxter. (http://www.karinskonstgrepp.se/2011/03/men-vad-i-hela-friden.html) Kontrasten mot bloggen jag just kom ifrån var så rolig att jag blev stammis här.
SvaraRaderaKommer hem efter att ha varit borta några dagar och läser dina senaste blogginlägg. Tack för att du delar med dig av det jag vill kalla "verkligheten". KRAM - du är bäst!
SvaraRaderaOch du är så jääävla bra just därför allt det där! <3
SvaraRadera