måndag 16 april 2012

fulkultur, bantning och lite till


Fredrica undrade
Vart får du allt ifrån?
Från ebay! Nä, jag förstår vad du menar, och jag tror det kommer ur att jag är storkonsument av fulkultur. Jag inspireras av människans rädslor och bekräftelsebehov, och fulkulturen är en guldgruva för inspiration och känslointryck, på ett väldigt lättillgängligt sätt. Sen handlar det om att omvandla det till ett personligt uttryck, och då tror jag det helt enkelt handlar om att vara smart. För det är jag. Smart alltså.


Kristina frågade
Kan inte du snygga till min blogg?
Jag har faktiskt tagit på mig såna uppdrag några gånger. Jag är ingen hacker, men tycker att det är kul med layout. Vill man anlita mig kan man maila på karin.elisabet.jansson@gmail.com.



Fridalusen skrev
Berätta allt om hur du gjorde räven på väggen! Skissade du på papper först, är det blyerts under tuschen eller gjorde du allt på fri hand, varför ser kronan annorlunda ut, är den gjord med en smalare penna? Allt, allt vill jag veta och jag tycker den är UNDERBAR!
För övrigt, har den lille fått ett namn än? Nu menar jag bäbisen, inte räven.
Jag hade en idé om att jag ville måla en ram direkt på väggen, så jag googlade efter en snygg design, skrev ut den och skissade sen upp den på väggen, bara för att få dimensionerna rätt. Jag uppfinner sällan hjulet, utan tar från andra när det gäller privat bruk. Sen satte jag igång med tuschpenna, och tittade på bilden jag dragit ut för att få det ungefär likadant. Jag gillar inte att skapa skuggor med nyanser, utan föredrar att göra det genom att variera tjockleken på pennan. Kronan är gjord med en smalare penna, och ser därför lite blekare ut.
Och barnet, han heter Gustav!



Anonym skrev
hej! Du har massvis med gånger sparkat bantning och hemska ideal dit de hör hemma. Men jag är i stort behov av en motiveringslista till varför ens vikt inte är värd all denna tid och plåga. Att vikta magar och ihopstötande lår är okej och att livet inte blir bättre om de inte fanns.
Jag har testat både och. Kroppsfett och inte kroppsfett. Och när jag var en smalis var jag olycklig. Alltså innebar låg kroppsfettsprocent inte automatiskt lycka, i alla fall inte för mig. Så då slutade jag bry mig. Det är givetvis bra att vårda sin kropp fysiskt, men aldrig på bekostnad av det psykiska. Jag tror på att ta sig tid på att fundera på vad man uppskattar hos andra människor. Tycker man att smala människor är bättre än de som är motsatsen, ja då kanske man bör satsa på att jobba sig smal, och även säga upp bekantskapen med vänner som går upp i vikt. Tycker man att det resonemanget är vansinnigt kan man tänka att då gäller det för mig själv också. Mitt människovärde sitter inte i min kropp. Och som en parantes kan jag säga att jag tycker vikta magar och ihopstötande lår är snyggt, för det är ju så jag ser ut, och jag är ju snygg.



Magpie undrade
bästa boken? bästa filmen? Och om du fick möjligheten att plugga nåt, på vilken nivå som helst, betalt, vad skulle du välja? Kram till dej!
Bästa boken är Jeanette Winterson Fyrväktaren. Winterson har ett språk som är som balsam för själen. Bästa filmen (jag kan egentligen inte välja), men säger Spies like us. Komedi är alltid komedi. Om jag fick plugga med lön skulle jag jubla. Jag vill lära mig allt! Men helst grafisk design, och ännu mer språkvetenskap. Kram tillbaks!!



Vicky skrev
berätta mer om vad du lyssnar på. för jag gillart.
Jag lyssnar mest på black metal och death metal. Dismember, Immortal, Bolt Thrower, gamla Metallica och At the Gates. Men sen lyssnar jag på en massa annan musik också. Egentligen allt utom gladpop, typ Håkan Hellström. Spellistorna Karin blandar och ger och Ryck upp dig för fan visar på bredden. Jag behöver variationen.

12 kommentarer:

  1. Barnet Gustav?! Vad har jag missat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min systers barn! Jag är numera moster gånger 2.

      Radera
    2. Men just det! Det hade jag ju faktiskt koll på. Kopplade inte riktigt där...

      Radera
  2. tack för svaret! BRA svar dessutom, lyssnar själv också på det mesta utom håkan, fy.

    SvaraRadera
  3. Men Karin! Att kalla Håkan Hellström, mannen som gett livets samlade ångest en röst, för gladpop? Melodierna kanske kan vara glada men aj va mitt hjärta brister varje gång jag hör Augusti i Helvetet. Sen så köper jag helt att man inte behöver tycka om det. Gillar man det inte så gör man inte det, så är det bara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. (men allt det här kan ju självklart bero på att jag kommer ifrån Göteborg. Jag har hört att folk ifrån Halmstad gillar Per Gessle, hur konstigt det än kan kännas för oss andra)

      Radera
  4. Hej sötis! Följer din blogg sedan tidigare och den är skitbra!♥ Du är också socker söt, skulle du kunna följa mig på bloglovin? Följer ju dig och det skulle vara najs om du ville följa tillbaka!

    SvaraRadera
  5. Apropå det där med vikt. Jag vill bara tillägga att man ju faktiskt måste ha lite skinn runt magen, annars kan man ju inte böja sig! (fritt ur minnet från något gammalt kort)

    Du svarar så klokt Karin. Precis så tänker jag. Den bästa vikt för just mig är där just jag mår bra, får maten jag vill ha, rör mig så mycket jag tycker känns lagom för min kropp. Med den inställningen stannar visst kroppen vid en viss vikt och där trivs den, och jag, bra. Smalare än någon, större än någon annan. Framförallt slutar vikten ha någon större betydelse.

    SvaraRadera
  6. Ville bara skriva en mening till dig då jag är inne och läser din blogg så himla ofta. Känns konstigt att aldrig höra av sig. Ville bara berömma dig en massa för allt bra, kul och intelligent som du gör. Tack för att du delar med dig av dig själv, visar dig mänsklig och visar upp lite damråttor och smutsiga spisar ibland. Bäst är att se alla fantastiska kreativa alster du skapar. Ja, jag är väl ett fan.

    SvaraRadera
  7. Åh så fantastiskt förvånad och glatt överaskad jag blev av att du gillar black och death metal. Hurra för det!

    SvaraRadera
  8. ofta när du listar saker eller visar bilder på många prylar eller färgglada saker känns det som om du skriver om mig. trodde jag var av en utdöende art. din blogg är like an everflowing stream...pun intended!

    SvaraRadera