lördag 15 oktober 2011

tjock är du också

Igår cyklade jag som vanligt till jobbet. Vantarna på, cykeln tungtrampad av kylan. Lydigt cyklar vi, alla vi som är på väg till jobbet, längs med cykelbanan. Som en lång tusenfoting på hjul. En kvinna kommer upp sidledes med mig. Jag tror hon vill cykla om mig, och saktar in lite. Hon saktar också in. Vänder sitt huvud mot mig, och öppnar munnen. Alltså, att du inte bara tar livet av dig, du är så jävla pinsam. Sen cyklar hon vidare.

På jobbet slår jag mig ner framför datorn, värmer händerna med en kopp kaffe och ser över posten som kommit. Det knackar på dörren. En kollega sticker in huvudet. Hej Karin. Jag ville bara säga att du är helt dum i huvudet. Alla hatar dig. Tjock är du också. Huvudet försvinner från dörröppningen. Jag slår på datorn och börjar arbetsdagen.

Nej, såklart hände det där inte, jag hittar bara på! Vuxna människor uppför sig inte sådär.

Ja, förutom på nätet då.

Att jag hittills varit helt förskonad kan jag inte förstå. Bara snälla och peppande kommentarer får jag. Men när jag pratar med mina bloggande kompisar, och när jag läser kommentarfälten på bloggar jag läser, ja då ser jag vidden av problematiken. Jag har pratat med flera utsatta om det. Ibland vet de att det är pojkvännens ex, ibland är det totala främlingar. Systematiska och envisa kränkningar, som i vissa fall driver bloggare till att skita i allt, och stänga sin blogg som de lagt ner så ofantligt mycket tid på.

Att diskutera varför människor näthatar är svårt. Kanske ska vi fokusera på hur vi bemöter det. Jag föreslår tystnad, hur svårt det än är, och hur mycket det än rycker i knytnävarna. För när det handlar om människor som kränker för njutnings skull kommer det förmodligen aldrig finnas ett argument som biter.

Vi gör dom osynliga. Vi tar ifrån dem deras existens.

Photobucket

28 kommentarer:

  1. Heja dig! Du är så himla bra!

    SvaraRadera
  2. Tror du är inne på helt rätt linje här. Att argumentera går ju inte, och all uppmärksamhet är uppmärksamhet.
    Näthat är inte så anonymt som många tror, man kan kolla IP-adresser och sånt. Det är nog många som sitter hemma och hatar och inte vet inte hur synliga de egentligen är.

    SÅ TIG IHJÄL!

    SvaraRadera
  3. I love you. Rätt spår!


    /Åsa

    SvaraRadera
  4. Som bloggare får man räkna med att alla läsare inte tycker såsom en själv mmen att gå till personangrepp är ALLTID fel. Vare sig det är i verkliga livet eller till någon okänd på nätet.

    SvaraRadera
  5. Jag älskar din blogg Karin, den är bäst. Du är bäst. Så som jag ser dig. Kärlek och fred.

    SvaraRadera
  6. Håller med! Saker man aldrig hade sagt till en person öga mot öga i verkliga livet -ska man absolut inte skriva i ett kommentarsfält heller! Oansvaret på internet är väldigt tråkigt!

    SvaraRadera
  7. Hear hear! Jag har aldrig förstått mig på hur folk orkar egentligen. Alltså vara så himla otrevliga och hata så mycket. Onödigt, onödigt.

    SvaraRadera
  8. SÅ sant!!! Om man hatar eller tycker så illa om någons blogg, varför läser man den?- Fattar inte och dessutom tar det så mycket tid att vara elak och otrevlig
    /Linda H

    SvaraRadera
  9. Du är vekligen wunderschön! och har dessutom rätt.

    SvaraRadera
  10. Du är så himla duktig på att skriva! Och så sant. Trist att det ens ska kunna behövas, det där med vett verkar inte ha tilldelats alla.

    Jag har en fundering som jag tänkt på i flera dagar som har med något helt annat att göra. Du vet den där hårgrunkan som du lottade ut som man kan använda som hjälp när man gör knutar ( i håret ) och så. Vad kallas en sån? jag känner ett extremt behov över att köpa en och kan inte finna vart, så jag måste fråga.

    hejhej

    SvaraRadera
  11. Hårgrunkan: http://tinyurl.com/6j7e3as

    Karin, jeg ble helt svart i magen da jeg leste starten på teksten. Pjuh at du ikke har måttet møte noen som er så fullstendig meningsløs som menneske. Du er topp. Topp!

    SvaraRadera
  12. Helt rätt! Mata INTE trollen! kram på dig!

    SvaraRadera
  13. Det så kallade "näthatet" är det mest märkliga fenomen jag vet. Att det bara för att man kan vara anonym ger en lusten att skriva elakt är för mig totalt obegripligt. Jag försöker förstå men förstår inte. Bland de yngre är det värst. Jag har tre tonåringar som är aktiva på nätet och en som längtar efter att få bli det och jag bävar för att släppa in henne i den världen, för den är så elak och grym. Jag försöker få dem att bete sig som de själv vill bli bemötta och jag TROR att de sköter sig. Den näst yngste började sin nätbana för ett drygt år sen. Vi delade mejladress. Det gick bra ett tag, men efter några månader började det komma mejl med kommentarer som var otrevliga. Jag följde då spåren och upptäckte till min fasa att han skrivit några otrevligheter och de hade svarat elakt och han hade nappat och retat upp sig och börjat svara. Det var riktigt taskiga saker som stod och som även han skrev. Jag tog honom i upptuktelse och förbjöd honom, Hotade om dataförbud. Det tog ett tag att få honom att lägga ner men jag var benhård. Har du inget snällt att skriva skriver du inget alls var mitt budskap. Gillar du inte en film på youtube kan du gå därifrån. För att göra en lång kommentar ännu längre; jag tipsade om det jag upplevt i min värld på nätet, snällhet, kärlek, peppning, och försökte få honom att prova skriva BARA snällheter. Efter viss övertalning gjorde han det och så fick han uppleva hur det kändes med superpositiv respons. Hur en snäll kommentar gav glädje tillbaka. En ny värld öppnade sig för honom. Efter det märkte jag bara snälla kommentarer från honom och det gav ringar på vattnet, han fick kompisar på youtube och allt kring hans nätliv blev positivt och han blev mycket gladare också. Sen blev han en slags nätets riddare också. Jag följde kommentarer där han svarat elaka kommenterare att de skulle ge sig och bara lämna stället. Vad jag vill ha sagt är att vi vuxna MÅSTE finnas med därute i nätvärlden. Vi måste våga snoka och se vad de håller på med. För det är en jargong därute som går ut på att knäcka varann. Jag tror ingen egentligen gillar det, men de har liksom inte hittat nåt annat och hakat på den jargong som fanns på de sidor de vandrar runt på. Så vi måste styra dem lite. Våga vara vuxna.
    Sen finns det förstås vuxna också som beter sig som t ex när jag skrivit feministiska inlägg, då kommer de googlandes och är jätteläskiga. Då är tiga det absolut bästa man kan göra. De kan man inte göra nåt åt, men de unga tror jag att vi kan påverka. Vi måste. Förlåt att jag tar upp all den här platsen! ;)

    SvaraRadera
  14. Huvudet på spiken! Du är riktigt bra, fortsätt så!

    SvaraRadera
  15. Bra skrivet! Vuxna till synes sunda människor kan bete sig som svin när de sätter sig bakom dataskärmen, på tryggt avstånd från dem som de spyr sina bittra kommentarer på. Det är helt sjukt att det ska behöva vara så. Kan inte människor bara försöka vara lite...medmänskliga och ta hand om varandra istället för att rasera för andra?
    Kram

    SvaraRadera
  16. Tack och heja dig Karin. Du är så himla bäst! <3

    SvaraRadera
  17. ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH! Åh. Varenda gång jag tänker att jag ska stänga Lilla Vita Macaronen och läsa en bok istället, så hittar jag väl som på ett brev på posten (Kommer ni ihåg förr när man satt på Posten? Det var tider det!) en helt ny fin blogg som jag kan börja knarka. Du är rolig och talangfull och inspirerande! Precis vad jag behöver och inte behöver mitt i PMS-stormen. Nu börjar jag lipa igen!
    Kram från Clem

    SvaraRadera
  18. Så himla sant. Sen jag slutade publicera elaka kommentarer har det helt upphört komma in några.

    SvaraRadera
  19. alltså gif:en! du! inlägget! allt är så. jävla. klockrent. du gav mig precis hopp om mänskligheten. tack fina du.

    SvaraRadera
  20. Du är kanske den coolaste mänskan jag vet. Ba så du vet!

    SvaraRadera
  21. Bra sagt! Och jag håller helt med.

    En annan sida av myntet. Hur ofta ger vi positiv feedback i verkliga livet? Även om näthatet kanske dominerar eller i alla fall överskuggar så tror jag också den inbillade anonymiteten gör att folk vågar skriva hur bra någon är också. Som man kanske inte skulle ha sagt rakt ut.

    Men det försvarar ju inte de elaka kommentarerna.

    // Karin

    SvaraRadera
  22. du är så jäkla cool! bilderna är helt underbara!

    med näthat vet jag dock inte, avundsjuka, svartsjuka, bitterhet, ilska ja, allt sånt ligger nog bakom. plus kanske en del sjukdomar också. som galenhet!

    SvaraRadera